18 augusti 2012

Jag säger då det!


Jag måste bara berätta vad som hände i torsdags! Jag var
ju till veterinären med vår grå kattherre och det togs bl.a
blodprov på honom. Som matte får man ju hjälpa till att
hålla sin katt. Jag stod där bakom honom och höll upp
hans huvud och med ett stadigt grepp om bröstkorgen på
honom. Det är nu andra röret som skall fyllas och Herr
Grå börjar att bli lite otålig och börjar streta emot lite lätt
men ger sig. Den gången…

Strax därefter startar det stora tumultet då han bara inte
vill vara med längre utan sprattlar hej vilt. Stark är han
ju också och jag tappar greppet helt kort. Känner ett slag
på min vänstra underarm men får nytt grepp om honom
och sköterskan kämpar på med frambenen. Jag känner att
jag vill kolla vad det kan ha varit som slagit mig på armen
för det känns lite konstigt. Då sitter kanylen rätt in i min
arm!!! Och jag säger halvt chockad: ”Jag tror den sitter i
min arm. ”(Tror?? Varför sa jag så? Jag såg den ju!) Och
tillägger: ”Nu är det så att jag är lite sjåpig när det kommer
till nålar”. Så sköterskan får ta hand om mig så jag får satt
mig med huvudet mellan knäna och så får jag ett glas
vatten.

Vilken grej!! Det var jag inte mentalt förberedd för kan
jag säga. Är spruträdd sen så länge jag kan minnas även
om jag lyckats jobba bort en del av rädslan så satt jag där
helt kallsvettig och lätt illamående på stolen. Usch och fy
för den känslan.

När kattärendet så småningom var klart och Herr Grå var
hemtransporterad fick jag ta mig till vårdcentralen för en
stelkrampsspruta. Så hela den dagen gick plötsligt. Inget
jobb alls blev det i slutänden. Pust!

Herr Grå fick medicin som han nu skall ta i ett antal dagar
så hoppas vi att han blir bättre. Jag avslutade dagen med
en god vän i solen i Trädgårdsföreningen. Slutet gott,
allting gott!

19 kommentarer:

Änglarum sa...

Oj vilken dag! tur att den slutande lyckligt! jag var sprut rädd förr men hör o häpna valde Undersköterske utbildning o kämpade med dessa sprutor! Nu i dag går det bra ;=) men klart ingen favorit! trevlig helg kram Jessica

FruNeroLindström sa...

Kul att du kikade in på min blogg.
Så kunde ju jag hitta hit :)
Vilken berättelse, men måste ändå säga att så duktig din kisse var. Vår långhåriga har ett hisskeligt temperament, så henne hade de fått ge lugnande om de skulle ta några blodprov. När man ska klippa hennes klor krävs två personer och den som håller måste ha vinterhandskar och tjock jacka. För hon hugger villt. Hatar även att bli borstad så får ge henne lugnande 1-2 gånger om året och sen raka henne. Men däremot kan du duscha henne utan problem. Roligt de där med hur alla djur är sin egen individ.
Hoppas du får en skön Lördag, Kram Malin

EnSpruckenRosaTekopp sa...

Nämen så det kan gå.. Förstår om du blev lite smått chockad! Å då om du är nål rädd också. Tur att allt löste sig tillslut. Hoppas du har en fin helg, Kram Tilda

♥ Carina ♥ sa...

Fasiken vad bra!! Ja inte att du blev stucken men... haha jag fick mig ett rejält gott skratt!!
Dottern kom och undrade vad jag skrattade åt... :)

Annica-Hilmas hus sa...

Stackare!
Vilket äventyr!

Hoppas du hämtat dig från de värsta känslorna!

Kram!!

Vardag och flärd sa...

Jösses, så det kan bli - även du fick vård!
Ha det gott!
Kram Eva

Hanna sa...

oj då.
Hoppas allt är bra med dig.
kram
hanna

Nyanser av vitt sa...

Oj oj vilken grej. Tänk att en katt kan vara så stark.
Tittar in för att önska dig en mysig söndag.
Kram Agneta

Snäckskalsdalen. sa...

Nu får du ursäkta mig, men jag sitter här och småskrattar.....så det kan bli. Och det roliga, jag "tror", ja, varför säger man så.....stackars dig, vilket elände. Och stelkrampssprutan ovanpå det, ett nålstick till på samma dag....förstår om du blev matt!
Jag älskar ju att bli stungen, så mig, värsta kandidaten till sprutnarkoman om jag hade varit lagd åt missbrukar hållet......
Skönt med bra avslutning i Trädgårdsföreningen!
Hoppas pissen blir bra nu snart.
Ha en skön söndag!
Kramar

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Men jösses, du får ursäkta men jag måste fnissa. Din stackare, vilken pärs. Men det slutade ju bra.
Kramar
AnnaMaria

Laila sa...

Men vilken upplevelse! :-o Man behöver ju inte precis vara spruträdd för att bli skärrad av en sån här sak.

Jenny sa...

Hej Vännen!
Hoppas allt är bra med dig och att ni haft en skön sommar!


Men oj då, vilken grej!! Kunde inte låta bli att berätta om detta för min kollega som sitter bredvid mig..vi kunde inte låta bli att fnissa lite även om jag hade nog oxå blivit rädd om jag fått kattens spruta i armen!

Ha det bra så hörs vi!

Kraam Jenny

LissasVita sa...

Hahha..ja jag måste ju skratta ..vad annat kan man göra...ganska kul historia tycker jag..som det kan bli....Kramen Lisbeth

Gunillasljusglimtar sa...

...Men herrenån så det kan bli...tror du skrattar åt den historian när du berättar för folk:)...Gott allt gick väl med matte o kisse:)) Kram Gunilla

skifferhuset sa...

Oj vilken dag, tur att det ändå gick bra! Tänk att katter kan vara så starka. Kram Iréne

Bitte sa...

Men vilken historia! Jag sitter här och gapar framför datorn :-). Jag förstår att du blev lite chockad, för man förväntar sig ju inte att man själv ska få kanylen i armen när man är hos veterinären med katten. Att du är spruträdd kan inte ha gjort saken bättre direkt... stackars dig!

Vilka gosiga katter du har förresten, de ser så mjuka och fluffiga ut på bilden. Vad är det för ras? Jag kan inte så mycket om katter, men om jag någon gång skulle skaffa en skulle jag vilja ha en som ser ut ungefär som dina :-).

Många kramar
Bitte

Marie maräng sa...

Ojoj... vilken dag! Det måste ha varit en riktig chockupplevelse. Det är minsann inte kul när man är spruträdd. Min äldsta dotter och min lillebror är också spruträdda. Min bror hade svimmat direkt om det hänt honom.

Tur att det gick bra till slut ;)

Ha de gott!
Kram Marie

Hobbykällaren sa...

Men jisses, vilken grej,va snopet... Hoppas allt gick bra med både dej och katt. Ha en trevlig helg. Kramar från oss.

Gugis Pärlor sa...

Ojjj, vilken dråplig historia! Tur att det ändå gick vägen... ;O)

Kram Gugi